Det är dax för ännu en Mats Helge Olsson publicering. Det finns väldigt lite information om Olssons första ”lingonwestern” The frozen star. Det finns ingen utgåva på VHS, DVD eller något annat format och filmen visades bara tre gånger på bio innan den fullständigt försvann.
I Fib aktuellt nr 17 1974 så skriver journalisten Lennart Eriksson om när han var med på inspelningen av The frozen star som skurk. Erikssons reportage har en massa bra information om filmen, både kring inspelningen och även handlingen. Vi får även två färgbilder som verkar vara direkt från filmen, vilket är väldigt ovanligt.
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
Det var äldre kriminalfall som fick mig att börja samla på gamla herrtidningar och som fick mig att starta denna hemsidan. Förutom ett stort intresse för gamla fall så finns det ett ganska stort intresse av att både läsa och publicera artiklar från tiden då det begav sig. Ibland så kan det vara artiklar som ger unik information eller bilder som inte finns lätt tillgängligt idag. Men ibland så är det mer att se hur och vad tidningar skrev om fallet då det var aktuellt.
I fallet med Pogo the clown, John Wayne Gacy, så är det främst det sistnämnda som är av intresse. Då Gacy-fallet är ett av de mest kända och publicerade seriemördarefallet någonsin så kommer inte Lektyrs artiklar ge en massa ny information. Det finns redan en fullmatad Wikipedia sida, en massa dokumentärer och filmer (där Brian Dennehy’s porträtt av Gacy i filmen To catch a killer är en favorit) för bättre information. När Lektyr publicerade sin artiklar tidigt 1979 (nr 8 och fick-lektyr artikeln i nr 21) så var det 32 fall av mördade pojkar. Idag så räknar man med att Gacy mördade minst 33 st.
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
För en ljudnörd så är det ren porr att kolla gamla artiklar och bilder på ljudprylar. Journalisten Gunnar Nyström kollar upp höstens nyheter 1974 i Fib aktuellt nr 49. Det är 4-kanalsstereo, skivspelare, högtalare, rullbandspelare och framtidens ljud och bild med laser i Philips VLP-skivspelare (vilket senare blev laserdisc). Jag la även med en liten bonus i slutet. Mycket nöje.
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa och se)
Nu till bonusen. Reklam från förr är inte som reklam nu för tiden. Speciellt under 60- och 70-talet så var det rätt galet och kul. Som Pioneers reklamserie i slutet av 1970 där de lyfte fram sina stereoprylar för ”innesnubben”, ”befriaren” och ”älskaren”.
Innesnubben: Party. Festlig stämning. Skön belysning. Goda vänner. Och musik.
(Fib aktuellt nr 42 1970)
Befriaren: Stressa av. Varva ner med en öl och en skön fåtölj. Och musik.
(Fib aktuellt nr 44 1970)
Älskaren: En skön kvinna. Stämning. Soft musik. Vad kan man mer begära?
(Fib aktuellt nr 46 1970. Trycker man på bilden så får man den ocensurerade versionen)
Hirant Selikman var en 39-årig pizzeriaägare som var en inbiten spelare som sågs ofta på illegala spelklubbar i Stockholm. Selikman var skicklig och vann rätt stora summor pengar. Under hösten 1977 och fram tills nyår samma år så hade han stora framgångar. Speciellt på en klubb på Apelbergsgatan som drevs av två turkar, Mahmut Cinkitas 32 år och Bekir Ünsall 25 år.
Dessa två herrar hade ett horn i sidan till Selikman. Inte nog med att han vunnit en massa pengar av dem, han hade även plockat en massa pengar av stamkunder som har börjat leta sig till andra klubbar. En kväll i mitten av januari 1978 så blev det riktigt hotfullt mellan Selikman och Cinkitas. Det slutade med att Cinkitas bad om ursäkt, men inombords så kokade han av ilska.
Några dagar senare, den 21:a januari, så kom Cinkitas, Ünsall och Ünsalls flickvän Anna-Lena till Selikmans pizzeria och sa att det blev fel förra gången och de ville bjuda Selikman på fest hos Anna-Lena. De skulle till och med fixa en snygg tjej till Selikman. Han nappade direkt, stängde pizzerian och följde med dem. Det var den sista gången någon såg Selikman vid liv.
Den 6:e februari 1978 så gör Selikmans bror en anmälan hos polisen att Selikman är försvunnen. Brodern tror att han har blivit rånmördad. Polisen startar en utredning och börjar fråga runt bland Selikmans bekantskapskrets, bland annat Cinkitas och Ünsall, men ingen visste något och polisen hade inga ledtrådar att gå vidare med. Så tills vidare så låg fallet kallt. Det skulle dröja till kring årsskiftet 1979-1980, när både Göteborg och Stockholmspolisen gjorde krafttag kring den turkiska heroinmaffian som Cinkitas och Ünsalls namn skulle dyka upp. De hade mars 1979 smugglat in ca ett halvt kilo heroin till Sverige. Det var under förhören med en inblandad som Selikmans öde skulle komma fram.
Selikman hade blivit lurad till en lägenhet vid Granängsringen i Bollmora där han trodde att det var en fest. Men det som väntade på han var tortyrliknande misshandel samtidigt som Cinkitas och Ünsall ville veta vart han gömt alla sina pengar. Selikman vägrade ge dem pengarna trots den våldsamma misshandeln och det hela avslutades med ett rep kring halsen och en morakniv rakt i hjärtat på Selikman.
Ett par dagar efter mordet så fraktar gärningsmännen kroppen till en bil och började planlöst åka runt för att se vart de kunde dumpa Selikman kropp. Till slut fann de en avloppsbrunn bara några meter från vägen vid Broby gård söder om Trosa. Den 22:a mars 1980 så kunde polisen under en vallning med Cinkitas, finna kroppen efter Hirant Selikman. I rättegången sommaren 1980 så dömdes Mahmut Cinkitas till livstids fängelse och Bekir Ünsall till 12 års fängelse och livstids utvisning.
Bo Ahlqvists reportage i tidningen Se nr 37 1980 om detta fruktansvärda mord är utmärkt och är väl värd att läsas rakt igenom.
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
Jag har tidigare publicerat en artikel från Thriller – en grym film som jag kan rekommendera att man läser. Artikeln här är från Fib aktuellt nr 2 1973 där journalisten Ulla Hasselmark snackar med stuntteamet bakom Thriller – en grym film om hur de jobbar. Vi får veta att killen som gör bilkraschen är Per Hessman, en damfrisör (!) som extraknäcker som stuntman. Samma Hessman skall senare både spela en roll och vara en stuntman i Mats Helge Olssons ”I död mans spår” samt spela en roll i Olssons försvunna film The Frozen star. En intressant sak är att journalisten skriver ”Filmgänget med Bo Vibenius som producent (regissören är av någon mystisk omständighet hemlig).” Var detta ett tidigt uttryck för Vibenius speciella beteende?
Ta ett glas varm O’boy och läs en riktigt intressant artikel kring inspelningen av Sveriges största kultfilm någonsin, Thriller – en grym film.
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
Två av de mest kända (och kanske ökända) svenska porrfilmer är Kärleksön från 1977 och Fäbodjäntan från 1978. Båda filmerna har en ny ung stjärna vid namn Leena Hiltunen och är regisserad av amerikanen Joseph Sarno.
Hiltunen gjorde bara två porrfilmer och intervjuades två gånger i tidningen Se 1978 av journalisten Anders S Fröberg. Första artikeln är när Kärleksön var ny och den andra när Fäbodjäntan precis haft premiär. Intressant läsning om hur Leena Hiltunen ser på filmerna och samhället. Mycket nöje
OBS! Vissa av bilderna är censurerade. Klickar man på de så får man den högupplösta OCENSURERADE bilden för att läsa. Not safe for work.
Ur Se nr 12 1978
Ur Se nr 41 1978
En liten bonus. I Lektyr nr 47 1978 så recenserade de Fäbodjäntan som gick på bio då. Snyggt betygssystem.
Nyårsafton mellan 1973 och 1974 så hade Nationalteatern premiär för en kabaré där man driver med kändisar och myndighetspersoner. Som Lars Sjöqvist skrev i Lektyr nr 9 1974 ”Å harre jävvlar är en av de elakaste revyer som spelats i det här landet.”. Till exempel så begraver man P G Gyllenhammar, som då var verkställande direktör på Volvo, på scenen som Lektyrs fotograf förevigade på bild.
Nationalteatern skriver själv en del om revyn på sin hemsida.
Söndagen 11 november 1979 så gjorde en vårdare på alkoholistanstalten Venngarn ett makabert fynd. Utmed en liten avtagsväg från länsväg 914 ca 2 km norr om Sigtuna, precis vid anstalten, så fann vårdaren 18-åriga Marina Larssons döda kropp i skogen. Det var ca 20 mil från Vingåker där Marina bott senaste 1,5 året då hon studerade till fritidsledare. Men skrämmande nog så var fyndplatsen bara några km från föräldrahemmet.
Gärningsmannen (GM) hade inte försökt dölja kroppen utan bara lagt Marinas kappa över henne. Bara några meter från kroppen så fanns hennes handväska med bland annat ID-kort och SJ biljett. Rättsläkaren Jan Lindbergs undersökning visade att Marina strypt till döds men det fanns inget som tyder på sexuellt övergrepp eller misshandel. I Lektyr nr 4 1980 så skriver journalisten Sven Klasenius om hur Marinas pojkvän, ”Gunnar” misstänks då de hade setts innan där de skulle ”tala ut” om förhållandet och där de gemensamt bestämde att bryta upp förhållandet. Polisen hade bara svaga indicier mot ”Gunnar” när han anhölls för mordet.
Genombrottet skulle komma när polisen gjorde en husrannsakan hos den misstänkta GM. Lägenheten var välstädad men polisens kriminaltekniker lyckades finna en några millimeter stor pappersbit på skärbrädan i köket. En senare analys visade att det var exakt samma papper som i Marinas SJ biljett. Under pappret så fanns det märke som polisen sen kunde binda till en skruvmejsel i huset. GM hade försökt fejkat att Marina skulle tagit tåget från GM efter dem setts. Efter ha nekat till alla anklagelser så erkände ”Gunnar” dådet. Enligt den mycket informativa sidan svenskamordfall så dömdes pojkvännen till rättspsykiatrisk vård.
Ett fascinerande fall och en mycket bra artikel med flera intressanta bilder. Så häll upp helgens eldvatten of choice (grogg, whisky, öl, whatever) och läs artikeln om hur Marina Larssons mördare åkte fast.
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
Ibland så hittar man en fantastisk artikel som man inte räknat med när jag bläddrar mina gamla herrtidningar. Som journalisten Bo Zetterlund artikel i tidningen Se nr 2 1976 om det framtida TV-skivspelaren från Telefunken, TeD (Television Electronic Disc). Ett format som annonserades redan 1970 av Telefunken och Teldec. Då kunde detta 8 tums skivsystem bara lagra 5 minuter per skiva. När formatet introducerades på tyska marknaden 1975 så hade man dubblat speltiden till 10 minuter per skiva. Mer info om formatet finns på Wikipedia. Finns även ett par intressanta videos på youtube man kan kolla på.
Artikeln har två fantastiska färgbilder från ett vardagsrum 1976. Vilken stilful matta och TV! Väldigt tidstypisk design och en intressant artikel. Mycket nöje.
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
I dag så tar vi upp ett olöst mord från 70-talet som innefattar terrorgrupperingar, utländsk underrättelsetjänst och en orangefärgad Opel Manta. Vi talar om mordet på Stipe Mikulic, mördad på öppen gata i Falkenberg måndag den 15e december 1975. Till hjälp så tar vi tre artiklar, journalisten Kent Falls artikel i Lektyr nr 3 1976, Bo Ahlqvist artikel i Se nr 11 1976 och Bert Leanders artikel i Lektyr nr 21 1985.
Stipe Mikulic var ledare för HNO Drina en organisation som ansågs stå bakom ockupationen av Jugoslaviska konsulatet i Göteborg, mordet på ambassadören Vladimir Rolovic i Stockholm och flygplanskapningen på bulltofta. Mikulic var starkt misstänkt för flera av dessa terrordåd, bland annat så var han häktad för flygkapningen men släpptes på grund av bevisen inte räckte till.
Mikulic lämnade officiellt alla sina politiska uppdrag och flyttade till Falkenberg 1975. Det fanns olika rykten om varför så var fallet, ett var att Mikulic hade missbrukat sitt förtroende i föreningen och hade förskingrat pengar. Vilket är en av teorierna till varför Mikulic mördades. En annan teori var att Jugoslaviens president Josip Broz Tito hade skickat sin underrättelsetjänst för att mörda Mikulic.
Mikulic hade fått hotelsebrev strax innan hans död, samma brev som hans vän chefideologen i HNO Drina, Mato Skocic också fått. I brevet står bland annat: ”Du ska inte bry dig om att söka skydd hos någon, allra minst svenska polisen eller invandrarverket, ty hos dessa institutioner har vi våra män. Även personer på LO kommer att hjälpa oss. Det har de lovat oss, och även vissa politiker. Om du vågar visa upp det här brevet för allmänheten påskyndar du bara verkställandet av din egen dödsdom.” Dagen innan mordet så hade folk sett en orangefärgad Opel Manta utanför både Mikulic och Mato Skocic hem.
Morgonen den 15e december 1975 så vaknade Mikulic vid halv fem, tvättade sig, kokade kaffe och sa adjö till sin fru för att gå ut till sin Volvo 145a och åka till jobbet på Arendalsvarvet i Göteborg. Men väl ute vid bilen så möter han sin baneman (enligt polisen så var de två st) och dog av två skott i huvudet. Den 65-åriga tidningsbudet Rudolf Johansson möter strax efter skotten en vit amazon som polisen tror är bilen mördarna använde. Ingen blev åtalad för mordet men länsåklagaren Brynolf Wendt (senare känd från TV3s Efterlyst) hade en 38-årig landsman häktad för mordet ett par veckor men som fick släppas senare när rätten avslog Wendts begäran om att förlänga häktningen.
Jag kan verkligen rekommendera att läsa dessa tre artiklar då jag kan inte kortfattat berätta all information de har.
Lektyr nr 3 1976
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
Herrtidning 