Fredag den 30e augusti 05 på morgon satt sig 71-åriga fiskaren Ragnar Nilsson i sin eka. Under Stäketbron så ser han något vitt som flyter omkring men han tänker inte så mycket på det då många slänger bråte omkring vattendragen. Men när han åker tillbaka efter vittjat nätet så åker han närmare och ser ett par ben och ett kvinnohuvud. Herr Nilsson styr ekan till stranden och ringer till polisen från Stäket järnvägsstation.
Ganska snart så kan polisen identifiera offret som en Berit Nilsson, en 29-årig kvinna som bor tillsammans med sin mor och 24-åriga broder i en villa i Älvsjö. Berit hade spår av slag i ansiktet och hade blivit strypt till döds. Strax innan mordet så hade hon haft sexuellt umgänge.
Många av Berits vänner hade flyttat från Älvsjö när de växte upp så hennes bekantskapskrets var inte så stor. Hon hade en manlig bekant, Lasse, som bodde i Farsta som hon ibland träffade. Torsdag den 29e augusti runt kl 17-18 så ringde Berit till Lasse och kollade om hon kunde hälsa på. Det gick bra. Men när väl Berit kom till Lasse, någon gång mellan 22-22:30, så hade det blivit för sent då Lasse skulle upp tidigt dagen efter för att jobba. Efter diskuterat några minuter i dörröppningen så sa Lasse att de får träffas någon annan dag och Berit gick därifrån.
Det finns en del vittnen som kan sett något, speciellt några uppe på Stäketbron. En grå VW-buss hade sett på bron och även kring området innan och efter. Trots ett par misstänkta (t ex en 37-årig taxichaufför och en 29-årig stockholmare) så har polisen inte hittat Berit Nilssons baneman och mordet preskriberades 1993.
Journalisten Lars Jonsson publicerade en artikel om fallet i Fib aktuellt nr 27 1970.
14 år senare (16 år efter mordet) så tar journalisten Tom Berg fallet i Veckans brott nr 8 1984 under serien ”En mördare går lös – Olösta svenska fall”.
Det finns så klart en tråd på Flashback om fallet med en del intressant information.
Herrtidning 