Arkiv för Tom Berg

Mordet på Berit Nilsson 1968

Posted in Kriminalfall with tags , , , , , , , , on 2022/10/13 by ninjur

Fredag den 30e augusti 05 på morgon satt sig 71-åriga fiskaren Ragnar Nilsson i sin eka. Under Stäketbron så ser han något vitt som flyter omkring men han tänker inte så mycket på det då många slänger bråte omkring vattendragen. Men när han åker tillbaka efter vittjat nätet så åker han närmare och ser ett par ben och ett kvinnohuvud. Herr Nilsson styr ekan till stranden och ringer till polisen från Stäket järnvägsstation.

Ganska snart så kan polisen identifiera offret som en Berit Nilsson, en 29-årig kvinna som bor tillsammans med sin mor och 24-åriga broder i en villa i Älvsjö. Berit hade spår av slag i ansiktet och hade blivit strypt till döds. Strax innan mordet så hade hon haft sexuellt umgänge.

Många av Berits vänner hade flyttat från Älvsjö när de växte upp så hennes bekantskapskrets var inte så stor. Hon hade en manlig bekant, Lasse, som bodde i Farsta som hon ibland träffade. Torsdag den 29e augusti runt kl 17-18 så ringde Berit till Lasse och kollade om hon kunde hälsa på. Det gick bra. Men när väl Berit kom till Lasse, någon gång mellan 22-22:30, så hade det blivit för sent då Lasse skulle upp tidigt dagen efter för att jobba. Efter diskuterat några minuter i dörröppningen så sa Lasse att de får träffas någon annan dag och Berit gick därifrån.

Det finns en del vittnen som kan sett något, speciellt några uppe på Stäketbron. En grå VW-buss hade sett på bron och även kring området innan och efter. Trots ett par misstänkta (t ex en 37-årig taxichaufför och en 29-årig stockholmare) så har polisen inte hittat Berit Nilssons baneman och mordet preskriberades 1993.

Journalisten Lars Jonsson publicerade en artikel om fallet i Fib aktuellt nr 27 1970.

(Tryck på bilderna för en högupplöst version som ni kan läsa)

14 år senare (16 år efter mordet) så tar journalisten Tom Berg fallet i Veckans brott nr 8 1984 under serien ”En mördare går lös – Olösta svenska fall”.

Det finns så klart en tråd på Flashback om fallet med en del intressant information.

Mordet på Anette Wernersson 1971

Posted in Kriminalfall with tags , , , , , , , , , on 2013/10/17 by ninjur

Natten mellan 7:e och 8:e juni 1971 försvann 16 åriga Anette Wernersson från Linköping efter hon varit på den lokala fritidsgården under kvällen. Under 25 dygn levde familjen i ovisshet om vart Anette var, om hon levde än eller vad som hade hänt henne. 2a Juli så fann ett par hennes livlösa kropp.
Anette-fallet blev ett mycket omtalat ”sommarmord” som det skrevs spaltmeter om i pressen. Även de kulturblaskor som mr herrtidning äger tog upp fallet och första artikeln kommer från Fib aktuellt nr 39 1976.
fibanette1fibanette2Runt 8 år senare tar Veckans brott upp fallet i nr 14 1984.
vbanette1vbanette2Fallet är än idag ”olöst” men polisiärt uppklarat. Polismannen Per Johan Persson tar upp fallet i sin bok ”Mitt polisliv”. Per Johan var en av de poliserna som utredde fallet under de 14 år som fallet var öppet. Enligt Per Johan så fick de efter att Anette-fallet togs upp i en artikel om ouppklarade mord 1985 i Norrköpings tidning avgörande tips från en kvinna. Hon kunde ge en massa upplysningar om sin avlidna make kring Anette-fallet, där hon bland annat kunde berätta om hur han grundligt städat bilen dagen efter Anettes försvinnande, något han aldrig gjort tidigare. Hon berättade om kläder som hennes make gett svägerskans döttrar som visade sig vara samma som Anette burit under försvinnandet. Hennes make hade även varit en piprökare som hade tappat bort sin favoritpipa samtidigt som Anette försvann och han ville absolut inte prata om vart pipan tagit vägen.
Sammantaget så ansåg de kunna binda hennes avlidna make till brottet (bland annat genom att kvinnans bror kunde bekräfta att han hade av misstag gjort ett märke i makes pipa, som var identiskt med den pipan som de fann på brottsplatsen) men eftersom han var död kunde de inte bringa fallet till tingsrätten.
Enligt Per Johan så fanns det mängder av personer som varit intressanta i utredningen som kunde avfärdas, som ”mjölbymannen”, ”våldtäksmannen”, Peugeot-mannen” med flera.