Lars Lundgren är en av Sveriges mest välmeriterade stuntmän. Från första stuntrollen i Torgny Wickmans Lockfågeln till Arne Mattsons Smutsiga fingerar, Bo A. Vibenius Thriller en grym film, till utländska storfilmer som License to kill (James Bond) och Total recall.
I tidningen Se nr 14 1972 så är journalisten Gits Olsson och fotografen Björn Larsson och besöker fyra unga killar som kallar sig ”Action Man Stunt Team”. Det är 25-åriga Bo Sunnefeldt, 33-åriga Dan Lindhe, 25-åriga Jan Kreigsman och 27-åriga Lars Lundgren. De visar upp sina kunskaper i ett par grymt sköna 70-talsbilder. Bara spana in sparken med de gula jeansen!
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
Drygt 10 år senare så besöker Lektyr i nr 34 1982 Lars Lundgren i Atlanta, USA, där han lär upp en ny generation stuntmän i sin skola, Specialized stunts east. Det är ett intressant samtal med journalisten Bo Gidfors där Lars berättar sin syn på Hollywood, skillnaden att göra stunts i USA och Sverige och när han hjälpte Dar Robinson att göra det klassiska fallet i Burt Reynolds våfflan Sharkey’s machine.
Det är dax för ännu en Mats Helge Olsson publicering. Det finns väldigt lite information om Olssons första ”lingonwestern” The frozen star. Det finns ingen utgåva på VHS, DVD eller något annat format och filmen visades bara tre gånger på bio innan den fullständigt försvann.
I Fib aktuellt nr 17 1974 så skriver journalisten Lennart Eriksson om när han var med på inspelningen av The frozen star som skurk. Erikssons reportage har en massa bra information om filmen, både kring inspelningen och även handlingen. Vi får även två färgbilder som verkar vara direkt från filmen, vilket är väldigt ovanligt.
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
Jag har i ett tidigare inlägg publicerat en artikel när Lektyr var med på inspelningen av Göta kanal 1981. Denna gången så är det Lektyrs journalist Göran B Karlsson som i Lektyr nr 23 1980 har ett reportage när han var med under inspelningen av Sällskapsresan.
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
Idag så kan man knappast se tillbaka på svensk 80-talsfilm utan att tänka på Loffe Carlsson och filmen Göta kanal. Annat var det sensommaren 1981 då Lektyrs journalist har fått en statistroll i den nya filmen Göta kanal. Ett kul reportage från Lektyr nr 34 1981, innan Göta kanal haft premiär och nått kultstatus och bioframgång.
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
Jag har tidigare publicerat en artikel från Thriller – en grym film som jag kan rekommendera att man läser. Artikeln här är från Fib aktuellt nr 2 1973 där journalisten Ulla Hasselmark snackar med stuntteamet bakom Thriller – en grym film om hur de jobbar. Vi får veta att killen som gör bilkraschen är Per Hessman, en damfrisör (!) som extraknäcker som stuntman. Samma Hessman skall senare både spela en roll och vara en stuntman i Mats Helge Olssons ”I död mans spår” samt spela en roll i Olssons försvunna film The Frozen star. En intressant sak är att journalisten skriver ”Filmgänget med Bo Vibenius som producent (regissören är av någon mystisk omständighet hemlig).” Var detta ett tidigt uttryck för Vibenius speciella beteende?
Ta ett glas varm O’boy och läs en riktigt intressant artikel kring inspelningen av Sveriges största kultfilm någonsin, Thriller – en grym film.
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
Två av de mest kända (och kanske ökända) svenska porrfilmer är Kärleksön från 1977 och Fäbodjäntan från 1978. Båda filmerna har en ny ung stjärna vid namn Leena Hiltunen och är regisserad av amerikanen Joseph Sarno.
Hiltunen gjorde bara två porrfilmer och intervjuades två gånger i tidningen Se 1978 av journalisten Anders S Fröberg. Första artikeln är när Kärleksön var ny och den andra när Fäbodjäntan precis haft premiär. Intressant läsning om hur Leena Hiltunen ser på filmerna och samhället. Mycket nöje
OBS! Vissa av bilderna är censurerade. Klickar man på de så får man den högupplösta OCENSURERADE bilden för att läsa. Not safe for work.
Ur Se nr 12 1978
Ur Se nr 41 1978
En liten bonus. I Lektyr nr 47 1978 så recenserade de Fäbodjäntan som gick på bio då. Snyggt betygssystem.
Något som jag själv är väldigt intresserad av är censur av ord, musik, film etc. Jag är helt emot censur. Det har inget i ett demokratiska land att göra. Därför är det lite av en julafton att läsa en gammal gedigen artikel från (Scandinavian) Film & video nr 2 1984 som tar upp problemet med film och videocensuren när videon var ny. Det jag inte kan förstå är de personer som skrattar åt alla dumheter om att censurera hårdrock, videofilmer, TV-spel etc från förr men som själva vill censurera eller stoppa något idag. Lär ni er inget av historien? Folk kommer skratta åt ER i framtiden.
Artikeln börjar med vårt grannland Danmark som avskaffade vuxencensuren redan 1969. Danska politiker, kriminologer, filmkritiker, mfl berättar enhälligt till journalisten Olle Grönstedt att de bara sett fördelar att inte ha en vuxencensur. Verkligen uppfriskande åsikter. Sen tar man upp det nya förslaget från yttrandefrihetsutredningen om en ny yttrandefrihetsgrundlag som Grönstedt anser inte är en förbättring utan snarare tvärtom. En kul detalj är när Film & video frågar svenska filmdistributörer vad de anser om censuren.
Efter det så gör journalisten Margareta Artéus en intervju med chefen för filmcensuren i Finland, Jerker Eriksson, som framför samma logiska problem när de talar om ”måste” med viss censur. Jan Larsson (The Resurrection of Michael Myers 1 & 2, Sex, lögner och videovåld) tar upp på två sidor om problemet med videobolag som klipper filmer själva, bland annat från censurkort från Statens biografbyrå men som ibland blandat ihop korten och filmen fel.
Avslutningsvis så går F&V igenom GeBefilms kamp att få igenom filmen Death weekend. Jag avslutar denna texten med kommentaren från Berl Kutchinsky, kriminolog vid Köpenhamns universitet från början av artikeln: ”Förbundsmänniskan är offer för en magi. Bara man skapar en lag så är problemet löst, tror man. Samma magi som strutsen är offer för, när den sticker huvudet i sanden och tror att den inte syns.”
(Tryck på bilderna för en högupplöst version att läsa)
I artikeln om GeBefilms kamp att få igenom Death weekend står det om Olle Grönstedt artikel i Film & video nr 6 1982, så jag lägger till den här som en liten bonus.
Det klassiska videovåldsprogrammet i Studio S (SVT 2a december 1980) gav, som det oftast blir med moralpanik, en ökad efterfrågan på de ”hemskheter” som programmet tog upp. Något som den unga svenskan Hélène Gudmundsson 23 år är glad för. 1981 så bor hon i Los Angeles och säljer videofilmer, bland annat The Boogey man och ”Motorsågsmassakern” (Texas chainsaw massacre). Lektyr är på besök och publicerade en artikel i nr 30 1981 under deras ”allt om video” del. Mycket nöje.
Få svenska videobolag har samma rykte och laddning som Video invest. Inom samlarkretsar så finns det ”roligare” bolag att samla på, svårare utgåvor att sukta efter. Men det går inte att bortse från Video invest påverkan och plats i videoboomen samt hur de levererade skön skräck (ofta klippt) till tidiga videoägare.
I Lektyr nr 48-49 1981 så intervjuas Per Nordqvist från video invest. Jag lägger även upp videorecensionerna i samma nr, där Video invest’s släpp av Lucio Fulcis ”The Beyond” får ”fyra dödskallar i stället för stjärnor”.
Så öppna en kall champis och ha en trevlig lässtund i vårsolen.
Innan internet så hade skräckfilmsnördar i Sverige svårt att få information om nya skräckfilmer. I vanlig mainstream media så skrev man sällan om skräckfilm och i de få tidningar som fokuserade på film, så var det främst artiklar om art-house filmer eller Clintan-action.
Så när det väl kom en artikel så blev det som julafton och 1990, när tidningen Film & video hade en 16-sidor bilaga, bara om skräckfilm, så blev det jackpott.
Jag har valt att återge även reklamen från bilagan, och har bara klippt ihop artiklarna för att man lättare ska kunna läsa dem. Så fram med lite läsk och kanelbullar, här kommer en nostalgikick för alla gamla skräckfilmsnördar.
Herrtidning 